Välbehövlig update
Det var längesen jag skrev här, det beror främst på att skolan tar upp den största delen av mitt liv just nu. Men måste ändå ge någon slags resumé. Jag har väl klarat mig ganska bra hitills utan mackan by my side. Har totalförstört våran dammsugare, förstört toan, krympt lite kläder och fått stopp i avloppet. Det är väl det enda som jag har misslyckats med. Men det är 3 månader kvar så jag hinner säkert komma på något mer satyg. Jag måste dock säga att det är mycket renare här nu än när Marcus också bodde här. Jag vet inte om det beror på att jag är renligare eller om det beror på att jag nästan aldrig är hemma?
Det som är jobbigt med att bo själv är först och främst nätterna, ingen som man kan snacka sönder innan man ska sova, trots att Marcus oftast somnade när jag pratade så kunde jag ändå lotsas att han var vaken och lyssnade. Jag kunde fortsätta att prata i förhoppning om att han skulle vakna. Det kan jag inte nu. En jobbig grej som hände i förrgår var att det hängde en spindel i taket. Dem som känner mig vet att jag inte är sådär jätte förtjust i spindlar. Tack vare plågsamma hypnoser har jag ändå kommit en bit påväg bort från rädslan. Jag tog en tidning och daskade till spindeln. Den rasade ner på golvet, i ren panik greppade jag min mandellikör flaska och tryckte till, sen dess har jag inte flyttat flaskan, förrän idag. Tror att spindeln har förkolnat.
Vill ni följa Marcus äventyr i sydkorea kan ni läsa mer här: http://blogg.lnu.se/studerautomlands/blog/category/marcus-pluggar-i-sydkorea/
Saknar dig!
- Linn
Det som är jobbigt med att bo själv är först och främst nätterna, ingen som man kan snacka sönder innan man ska sova, trots att Marcus oftast somnade när jag pratade så kunde jag ändå lotsas att han var vaken och lyssnade. Jag kunde fortsätta att prata i förhoppning om att han skulle vakna. Det kan jag inte nu. En jobbig grej som hände i förrgår var att det hängde en spindel i taket. Dem som känner mig vet att jag inte är sådär jätte förtjust i spindlar. Tack vare plågsamma hypnoser har jag ändå kommit en bit påväg bort från rädslan. Jag tog en tidning och daskade till spindeln. Den rasade ner på golvet, i ren panik greppade jag min mandellikör flaska och tryckte till, sen dess har jag inte flyttat flaskan, förrän idag. Tror att spindeln har förkolnat.
Vill ni följa Marcus äventyr i sydkorea kan ni läsa mer här: http://blogg.lnu.se/studerautomlands/blog/category/marcus-pluggar-i-sydkorea/
Saknar dig!
- Linn
Kommentarer
Trackback
